Det spökar...

Klockan 4 imorse vaknade jag ett konstigt ljud och gnissel..gick ut i hallen och ytterdörren var helt öppen! Jack tittade på mig från farstubron och jag fick panik helt enkelt...började springa omkring i huset tittade under alla sängar och möjliga gömställen för någon otäck varelse..kollade även i skafferiet..ja jag vet men jag var livrädd.
Efter någon timme när jag lugnat ner mig så förstod jag att dörren måste ha blåst upp av stormvindarna ute och de säger ju att man inte ska låsa dörren här förutom på sommaren när turisterna från fjollträsk kommer förbi....men hädanefter tänker då den här rädda nollåttan låsa dörren det är en sak som är säker!

På förmiddagen tänkte jag ta bilen och fara iväg på en liten tur så jag packade in Jack i bilen men int gick den igång! Nån (vem?) hade låtit sätesvärmaren vara på över natten så den ville inte gå igång..jaha det var bara att snällt gå in igen och det var en sån där dag då man vill borra in huvudet i kudden och inte vakna förrän nästa dag visar sitt glada tryne...allt bara gick fel!

Höll på att slå ihjäl mig ute också för här är det varmt och väldigt halt ute eftersom det börjat töa vilket är ovanligt för årstiden men jag tog mig upp till brevlådan och stötte på gubben Lars och vi presenterade oss för varandra och stod och pratade ett tag men när jag skulle gå sa han: " Ja nu har jag ställt mina frågor och fått svar på alla så nu är jag nöjd" ...ja stackars karl han ställde inte många frågor men fick väldigt lååånga svar, jag var ju så pratsjuk :-) så nu går han väl omvägar när han ser mig i fortsättningen stackarn.

Bilproblemet löste sig också på kvällskvisten för grannen Johan hämtade sin batteriladdare och fixade biffen...han gick även och hämtade sandhinken så att jag skulle komma upp för backen som var rena isbanan.Tack gode gud för lapparna och deras vänlighet! Nu fick jag både bilen fixad och snacka av mig så det blev ju en bra dag till slut...halleluja!

Nä nu är det dags att lägga sig med händerna på täcket...Micke kommer ju inte hem förrän imorgon...natti natti!

Björnen sover...

Häruppe går livet sin gilla gång...jag trallar på som hemmafru och gör väl inte mycket annat än tar hand om Jack och fixar lite för att få lite ordning.  Micke fick ju jobb i Tärnaby så han är borta mån - tors varje vecka. Lite ensamt blir det men vafan man ska ju känna på livet lite eller hur? Allt ska ju inte vara en dans på rosor som det har varit hittills....

I helgen köpte vi en skoter och det är ju en rolig leksak förutom att jag höll på att köra rätt in i ett träd det första försöket...Micke blev nog lite rädd där han satt på bönpallen men jag fick en liten skrattattack..killar är ju så himla lättskrämda tycker jag :-)

Idag åkte jag in i skogen på en skoterled och helt plötsligt fick jag en känsla av att jag skulle möta på en björn men den ligger väl i ide nu hoppas jag...men den kan ju ha blivit väckt av mig och då vara skitsur...nä nu oroar jag mig nog i onödan tror jag.

Robin går ju i skolan men hamnade i en strulig klass och vi försöker få honom att byta till den här byskolan men han är inte så sugen på det men det skulle vara en fördel för honom bla får han ju lite kompisar här där vi bor.
Efter jul så sätter väl fotbollen i gång och då blir det lite roligare för honom för det är ju nåt han brinner för.

Idag var jag på intervju och jag hoppas att det gick bra, det var jättetrevliga människor som jobbade där och ett och annat skratt rungades av. Får väl svar efter nyår på hur det blir med det jobbet.

Fick ett samtal från vår försäkringssnubbe som ville att jag skulle skriva på några papper och jag fick en vägbeskrivning av honom: " 6:e huset på höger sida, det är rött med vita knutar på" ok jag hittade dit och det var till hans hem jag kom...pratade med honom och frugan och gjorde upp i köket...det är så det är här. Otroligt gästvänliga människor!

Nu hör jag snarkningar bakom mig...är Micke hemma? Nä det var ju bara Jack som är husse upp i dagen haha

See ya!


I´m back and I´ve got Jack...

Jack efter mitt framträdande...
Se så glad Jack ser ut efter att jag rev av en låt för honom


ÄNTLIGEN! som min största idol Gert Fylking skulle ha sagt...är jag tillbaka på bloggen! Nu kan alla mina fans i Sverige andas ut haha...nu tror ni att jag fått storhetsvansinne men icke! Jag är fortfarande den ödmjuka tjejen som lämnade Stockholm men man har ju inte så mycket för sig så man sitter ju och dagdrömmer lite och idag kände jag mig lite som Madonna faktiskt tro det eller ej men så var det...jag dansade runt lite i min ensamhet och sjöng "Like a virgin" med dammsugarslangen som mikrofon men fick sluta ganska omgående för lille Jack började yla så det var bara att lägga ner, inte vet jag om han tyckte jag sjöng falskt eller så gillar han helt enkelt inte Madonna.

Jaja nu undrar ni kanske hur veckan har varit och då säger jag bara att det har inte hänt så mycket förutom att vi kommit in i huset och börjat fixa ordning lite men jag hade lite för mycket saker med mig och det finns alldeles för lite förrådsutrymme så vad vi ska göra med Mickes saker vet jag inte men det löser sig nog. Jag har en vännina vars man fick med sig endast en vas när de skulle bygga bo men riktigt så illa ska det väl inte bli här..tror jag :-)

Vi har ju fått vår lilla labradorvalp som heter Jack och det är ju han som upptar hela min tid just nu och det är ju som att ha en bebis igen på gamla dar. Det är ju skönt att man får vara ute mycket och röra på sig när man har hund speciellt igår när det var -24 grader ute och jag kände näshåren frysa till is så fort jag stack ut huvudet i den friska luften, så nu är det bara att införskaffa en nästrimmer fortast möjligt för det gjorde jäkligt ont att försöka rycka ut dem med pincett...

Nä nu måste jag gå och lägga mig med händerna på täcket för en god natts sömn behöver man när man ska gå upp tidigt och ta hand om en "bebis"..natti natti


Den som väntar på något gott...

Nu har den yngsta dottern hackat sig in på bloggen för att meddela alla läsare om att mammas internet inte har fungerat, därför är bloggen inte uppdaterad på ett tag. Håll tummarna för att det sätter igång och fungerar snart så vi kan fortsätta följa norrlandsäventyret...

Saknar mina döttrar...

Det är otroligt härligt att vara häruppe med en underbar natur och otroligt vänliga människor men självklart känner jag saknaden efter Sandra, Binnie och världens goaste barnbarn Neo. Jag vet ju att de är glada för min skull men man får lite dåligt samvete att ha stuckit ifrån dem men jag tog och bokade flygbiljetter till Sandra och Neo så nu är det bestämt att de kommer andra veckan i januari! Jag ska försöka få Binnie hit och det är inte det allra lättaste för hon är ju en storstadsbrud som hatar snö och kyla :-) det är ju lite svårt att lura henne och säga att det är varmt och skönt häruppe och en storstadspuls för hon är ju inte direkt lättlurad haha.

Tror nog att jag får försöka med något annat...hm får väl dra till med att Justin Timberlake har konsert häruppe eller nåt...tror inte det funkar med att säga att Curt-Jörgens kommer hit och spelar :-)

Ska nog klura ut nåt!

Jag var i huset igår och fixade lite och tänkte kolla om jag fått nån post, brevlådorna sitter ju samlade på ett ställe som de brukar göra på landet, men det fanns ingen brevlåda utan den var bortplockad! Så gör man här, man tar alltså med sig sin brevlåda när man flyttar..helt otroligt! Så det är bara att fara ner på "stan" och fixa en snabbt som ögat men det kan ju vara rätt skönt att slippa räkningarna ett tag.


Jobb behöver man ju...

Jag har varit på arbetsförmedlingen och skrivit in mig...det är inte lätt nuförtiden med alla nya regler som gäller. Man skriver in sina meriter och kunskaper man bestitter och då matchas det mot lediga jobb som finns och man måste söka även om det är ett jobb som finns i Skåne. De flesta av de 208 jobben som matchade mig fanns i södra sverige och det kan faktiskt bli så att jag måste pendla på veckorna eller ta mitt pick och pack och flytta härifrån annars får jag ingen a-kassa. Imorgon ska jag träffa min handläggare så får vi se vad hon säger...känns lite tungt faktiskt men det ordnar sig säkert.

Innan jag åkte från Stockholm var jag ju på en intervju och i måndags ringde de och vi gick igenom mitt persontest som jag gjorde. Det är läskigt vad de kan utläsa ur ett sådant...det stämde väldigt bra på mig förutom några saker som jag fick förtydliga. Kände mig lite orolig efter det samtalet för jag kunde inte tyda om de tyckte det var bra eller inte men idag fick jag ett samtal från chefen här i Vilhelmina och de ville träffa mig om 2 veckor för att se vad jag är för liten filur...

Undrar om de är redo för mig häruppe :-)


Nya vändningar...

image5
Nya huset i Malgovik

I lördags kom vi till "huset" och skulle småfixa lite, jag gick in i ena badrummet och tyckte att väggen såg lite konstig ut så Micke kom in och började pilla lite, inte på mig :-( , och då upptäckte han efter lite rivning av av väggen att det var fullt med svartmögel. Han reagerade direkt med klåda och halskänningar så det var bara att ringa upp gubben som vi skulle köpa av och tala om för honom att där gick det inte att bo. Vi avstyrde husköpet omedelbart. Men nu stod vi där med alla mina möbler i det huset och visste inte hur vi skulle göra, vi fick till söndagen på oss att få bort allt!!

Vad skulle vi göra nu? Vi stod och tittade ut genom köksfönstret med uppgivenhet i blicken och där stod ju grannens hus alldeles tomt och Micke tyckte vi skulle ringa dit och fråga vad de skulle ha för huset (det är inte så vanligt att det står tomma hus bara så där om ni tror det). Efter många om och men så hade vi ett nytt hus på söndagsmorgonen klart för inflytt. Vi ringde efter Mickes son André och flickvän Fannie så de körde från Umeå för att hjälpa till att tömma huset på söndagen. Daniel och Robin var oxå med som bärkraft.

Det är ett mycket mindre hus på endast 80 kvm med 3 sovrum så det blir lite trångt men det finns ett garage som sitter ihop med huset på 50 kvm som vi ska bygga om till bostadsdel. Jag får nu min efterlängtade kamin :-)
Ärligt talat är jag riktigt glad över att det blev det här huset istället för det är byggt -91 och nytapetserat precis i min smak.

Tjohaderittan vad det fortsätter hända grejer i mitt liv..det där med att få lite lugn och ro i Norrland kanske var lite överdrivet :-)

RSS 2.0