Kràkow
Nu har jag börjat mitt nya jobb och jag hann jobba i 3 dagar sen var det dags för en utbildningsresa på 4 dagar till Krakow. När jag först hörde det så tänkte jag att det var en grå och trist stad, sanningen är att det har aldrig lockat mig att åka till Polen men man kan ju ändra sig......
Krakow ligger i södra polen och är en helt otroligt vacker stad med slott och fantastiska historiska byggnader. Det är en stad fylld av sägner och legender. Religionen har haft en stor betydelse där......
...vilket visar sig för det vimlade av nunnor och munkar...för ett litet tag så hade jag vissa funderingar på att kanske bli nunna, de verkade så glada och fridfulla men....
mitt i mina funderingar så kom jag till sans igen när jag såg den här statyn och då visste jag att jag aldrig skulle kunna vara utan min älskade lapp....
Det här är ett slott som har mycket historia bakom sig och något annat som går till historien är att vi fick se två personer som hade sex på slottsmuren, en 69:a! Lite väl frigjort även för min smak....eller hur! Här kröntes även en polsk kung, Sigismund, som var sonson till Gustav Vasa...det ni..det var lite extra kuriousa.
...i det slottet bodde en eldsprutande drake, Smok, som satte skräck i invånarna. En skomakare lyckades med list döda den och som belöning fick han prinsessan Wandas hand...överallt kan man se drakar och den här draken kan man skicka ett sms till så sprutar den eld.
Självklart tog vi en tur på kvällen i Krakow med hästdroska, för att inte hästarna skulle skita ner hela staden, för det fanns hur många droskor som helst, så stannade droskgubben till och tog fram en jättehåv och stoppade under baken på hästarna. Smart va? så kanske man kunde göra med Jack....
Här är torget i Krakow och inne i den finns det marknadsstånd eller rättare sagt små bås där de sålde krimskrams till oss turister som det fanns fullt av.
En kvällsbild från torget, staden vimlar av uteserveringar och restauranger som ligger nere i medeltida källare. Det är massor med musikanter, skådespelare och andra artister på stadens gator och torg.
Vi bodde precis vid det stora torget på Hotel Jan som var ett helt ok ställe men frukosten var ingen höjdare och ska jag säga något negativt om staden så är maten inte speciellt bra. De vet inte hur man kryddar och tillagar maten och tyvärr så vet de inte hur ordet service uttalas.
Stadens största idol är nog den här gubben överallt sitter det banderoller och bilder på honom och en väldigt stor del av Krakows befolkning är katoliker men det finns en judisk del kvar även om en stor del av judarna dödades under andra världskriget....påven gör en gest med handen som jag inte gillar....
Jag hade möjligheten att, tillsammans med vår grupp, åka till Auschwitz-Birkenau som ligger 6 mil utanför Krakow...det var inte ett lätt beslut men samtidigt så ville jag med egna ögon se det som man bara sett på tv och film. Jag hade ångrat mig om jag inte åkte dit så det var bara att bita ihop och se eländet......
Allt kändes så overkligt...från det att jag passerade ingången så kände jag något tungt som låg över mig och ångesten kom krypande. Jag kröp in i nåt sorts skal där jag stängde ute hela världen...åh tänk om min Micke hade funnits bredvid mig då....det hade behövts för det jag såg och hörde var inte lätt att ta in...jag klarade mig bra förutom då man fick se saker som hade med barn att göra....men det sista vi fick se i Auschwitz var gaskamarna.....och då bröt jag ihop fullständigt, när vi kom ut därifrån tittade jag mig omkring för första gången och fick se män och kvinnor stå och gråta....
I det här utrymmet trängde man ihop upp till 700 personer som bestod av sjuka, äldre, barn och gravida kvinnor eftersom de inte var arbetsföra, och en SS-man slängde sedan ner Cyanvätegas från hål i taket, några minuter senare bar tvångskommenderade fångar bort liken till ett krematorium. Dessa fångar hade även till uppgift att ta till vara offrens hår och guldplomber.
Offer: ca 1 miljon människor, bara i Auschwitz!
Cirka sex miljoner judar dog i Förintelsen. Dessutom dog runt sju miljoner andra människor, bland annat homosexuella, funktionshindrade, kommunister och romer.
Det går inte att förstå det vansinniga som hände då och tyvärr så fortsätter det i dagens samhälle. Man har sett och läst mycket om Förintelsen men man kan nog aldrig riktigt förstå förrän man varit där, så får ni någon gång möjlighet att besöka det så gör det för det är ett sätt att hedra de miljontals människor som torterades och dödades helt i onödan......
Man blir helt klart en annan människa efter att ha fått se det här med egna ögon och för mig är det extra viktigt nu att vi värnar om demokrati och människors lika värde.
Jag behöver inte med ord berätta för Micke vad jag upplevt för han har också varit där.....tron att ödet förde oss tillsammans har stärks ytterligare..
Lite tungt här på slutet men jag har ju lite Flinck-gener och det måste jag ju få utlopp för ibland....
Snart tillbaka.....
I
Två saker jag saknar ibland....

Åkte in till City idag och på centralen uppe vid "bögringen" som den kallas så hade IKEA en utställning av sittmöbler, helt otroligt! Överallt fanns små och stora sittgrupper...rena IKEA-invasionen...rena drömmen...Robin och Binnie hade svårt att få mig därifrån...de fick locka mig med......

...en kaffe på 7 eleven...där har de det absolut bästa kaffet jag vet...och vi ska inte prata om deras brownies....mmmm...nu har jag alltså fått min beskärda del av dessa två favoritställen så för den här gången är jag nöjd och glad. Oj vad det blåste i Stockholm idag....

På vägen till bussen idag så gjorde jag en liten reflektion...det här är Salems pulkabacke kallad Pia-backen..som barn tyckte man att den var jättelång och häftig...som tonåring drog man ihop ett gäng och åkte på plastsäckar...man tager vad man haver...Norrlänningarna skulle skratta åt oss...i morgon blir det hemfärd....

...till något helt annat landskap....det är som att komma till en annan planet för allt är så annorlunda....man blir verkligen lugn när man kommer dit men det tar ett par dagar att landa när man har varit i en stressig och helt kaotisk stad med otroligt mycket folk som är i farten hela tiden....känns som man står där och allt bara svischar förbi i ett rasande tempo...är övertygad att det inte kan vara nyttigt. Alla borde prova på att komma upp i lugnet för det är bra för själen och man får verkligen perspektiv på livet. Halleluja...haha
Tack Stockholm för den här gången..vi ses igen...
Lappliza redo att möta Norrland...Norrland redo att möta Lappliza?
Kändisspan i stan....

Robin, jag och Vasen var på Åhléns i Stockholm och vid en disk där så stod en äldre herre med en stor väska på axeln och jag har ju kändisradar så jag såg ju på 20 meters avstånd vem det var men innan jag hann säga något så for Robin in i gubben pga av att det var väldigt trångt. Han är ju väluppfostrad min son så han bad vänligt om ursäkt och vi fortsatte en bit när jag sa att det var en kändis han knuffade till....vem då? frågade han med stora ögon....det var Arne Hegerfors, sa jag med ett stort leende....han stirrade på mig och sa: och vem är det? sa han "något" besviken....han hade nog önskat att det var någon, i hans ögon, intressantare kändis men jag tycker det var kul att se lille Arne....
Lappliza återkommer snart med nya rapporter om mitt besök i storstaden
Kramkalas när Lappliza kom till stan....
I skrivandes stund är jag i Stockholm för att hälsa på mina döttrar, prins Neo och vänner. Robin och jag åkte nattåget ner i söndags kväll, det är första gången vi åkte tåg ner och det var riktigt skönt att få "sova bort" resan ner. När vi kom fram till centralen så skulle vi ta pendeltåget till Rönninge och det första man möter är stora förseningar pga signalfel...vilket var ett ofta förekommande fel när man skulle till jobbet...sånt slipper man i Vilhelmina...det kan stå en ren eller björn på vägen som skapar en liten försening men annars flyter det på....
I går åkte jag in till mitt gamla jobb på SIS och där blev det kära återseenden och många kramar...jag fick berätta live för dem hur mitt liv i Norrland fungerar och många skratt och nån tår blev det men jag fick bekräftat att jag har fina vänner kvar där. Undrar bara var mina Forumiter var....inte en kotte fanns på plats :-(
På kvällen fick jag träffa världens bästa kompis Lisa och det var så kul att träffa henne och få lite energitillförsel....
Min kloka lapp har flera gånger, när jag varit "låg" , sagt att jag ska åka ner till Stockholm och få energi så att jag sen kan ta nya tag däruppe men jag har inte fattat vad han menar men nu fattar jag verkligen det. Energin flödar i mig just nu och många kloka vänner har puschat mig och sagt att det här fixar du Lisa, dig kan man inte låta bli att tycka om och tids nog förstår Norrlänningarna att de fått ett riktigt tillskott dit upp. Tack alla ni som bättrat på min självkänsla!
Hallå Norrland nu kommer jag snart upp igen och tänker inte gömma mig längre för ni ska få känna av att virvelvinden från Stockholm har vaknat till liv......kokongen har spruckit.....
Idag ska jag till IKEA!!! Vilket är ett måste när jag är här...man hittar alltid något man inte visste att man behövde där. Micke, bli inte orolig jag åker ju tåg så det blir inte så mycket jag kan köpa...shit vad synd men man kanske kan skicka en leverans ditupp...måste undersöka den saken...nu vet jag precis vad du tänker: men älskling! vi har ju precis slängt ett lass med saker och har en vedbod med grejer som vi inte vet vad vi ska göra med vi behöver inget mer!....men min älskade lapp, svarar jag då....det jag vill köpa finns inte i vedboden ;-)
Nä nu ska jag fixa till mig och åka iväg till Kamprads lilla möbelaffär och hälsa på Billy och grabbarna :-)
Micke, jag älskar och saknar dig!!!
Kram kram från Lappliza
Robin sitter och spelar på tåget ner till Stockholm...vi hade en egen sovkupé med toa och dusch...jojo rena lyxlivet jag lever :-)
Binnie sitter och läser på pendeltåget in till stan...artikeln verkar mycket intressant eftersom hon inte pratar med sin kära mor men det är sån här man blir så fort man kliver på det jäkla tåget om det kommer i tid eller överhuvudtaget kommer...
Lillprinsen fyller 1 år idag...GRATTIS!!! 2008-08-06

Helt otroligt att det är ett år sedan jag var med och såg dig min prins födas...känns som om det var igår! Jag var den första som såg dig komma ut för att möta livet (förutom personalen). Du kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta och tyvärr kan jag inte vara med dig på din första födelsedag och det gör riktigt ont i mig. Jag missar en stor del av din utveckling men desto mer kan jag glädjas när vi ses. När du blir lite äldre kan du vara häruppe hos oss så mycket det är möjligt och då ska vi skämma bort dig så mycket vi kan. Jag ska lära dig allt jag kan om fiske och skoterkörning vilket jag ska bli en klippa på!
Neo, du ska veta att din mormor älskar dig så otroligt mycket och du är min alldeles speciella Prins.
Grattis på födelsedagen önskar vi alla här uppe!
Hipp hipp hurra hurra hurra hurra
Gumman i lådan dyker upp...
Göta Petter.....
Som ni ser så gick jag och krymte lite och kunde inte nå upp till datorn så inget nytt i bloggen blev skrivet...detta hände när Micke och jag i juni var i Norge (Mosjön) och hälsade på en av hans vänner där vi fiskade och spanade in stan.
Förövrigt var det första gången jag var där trots att jag har Norska rötter (Farmor var Norska). Vi hade en jättemysig helg men ingen fisk lyckades vi fånga men vad gjorde det...jag har ju lyckats få den finaste mannen man kan få på kroken så jag är ändå nöjd och glad.....
Jahaja vad har jag haft för mig sen sist?? En sammanfattning följer....
Umeå
Var på utbildning på mitt nya jobb som jag nu kan avslöja namnet på eftersom alla papper är påskrivna och klara..Grant Thornton heter företaget som har 28 kontor i Sverige och finns i 110 länder i världen. Det är ett revision- och konsultföretag och i Umeå ligger ett kontor som har en filial i Vilhelmina där det arbetar 5 medarbetare varav jag är en av dem...lyckost mig för de är supertrevliga! Den 18 augusti börjar jag jobba där på heltid och det tar mig bara 15 min dörr till dörr...inte dåligt va? I Stockholm tog det ca 1,5 tim till jobbet om allt flöt på utan förseningar och annat elände på pendeltåget. Grant Thorntons huvudkontor ligger i Stockholm och det händer att man åker ner på kurser ibland och när jag var på intervju så frågade de om jag hade något emot att åka dit ibland för kurser och utbildningar...eh nää jag tror inte det va? Skojade de med mig det är ju nästan för perfekt....
Skellefteå
Micke har 2 veckors semester i sommar men han ryckte in och jobbade några dagar i början på den så vi (Robin, Daniel, Liza, Jack och jag) följde med och bodde i stuga där så vi fick umgås med honom på kvällarna åtminstone. I anslutning till campingen så finns ett bad med vågmaskiner och pooler så på dagarna var Robin och Liza där och plaskade runt.
En välskött och bra camping..något jag rekommenderar om ni ska dit.
Piteå
När herrn i huset hade jobbat färdigt så begav vi oss till Pite havsbad där vi också hyrde stuga vid stranden. Det kändes inte direkt som om man var i Norrland utan mer som västkusten med sandstrand och en otrolig fin miljö. Samtidigt vi var där så var det fest i stan, Piteå dansar och ler, ett årligt evenemang då det kommer kända artister. Vi åkte in dit en sväng på en eftermiddag men eftersom vi hade Jack med oss blev det inte långvarigt men vi hann se Siw Malmqvist uppträda med sin "Tunna skivor" jo jo det var coolt :-) int brydde jag mig om Uggla, Takida och Jill Johnson när Siwan fanns där....
Vilhelmina
Kom hem och laddade batterierna för här skulle det ut och fjällvandras...det var inhandling av diverse förnödenheter och packning...klackskorna var det bara att glömma samt smink och sånt tjafs...nä det packades vandrarskor, vindkläder, stormkök, fiskespön och liknade attiraljer....nu var vi riggade till tänderna.....
Klimpfjäll
För att ta oss upp till det fjället som Micke hade bestämt sig för så var vi tvungna att åka upp till Klimpfjäll (12 mil) där vi ställde bilen för att vandra 6 km till vårt läger. Enligt Proffsvandraren Mike Jonsson så skulle det ta ca 2 tim att komma upp dit men då hade han inte räknat med 4 nybörjarvandrare, jag, Robin, Liza och Jack. Micke fick den tyngsta ryggsäcken typ 50 kilo och jag den lilla på ca 15 kilo...nu kunde vandringen börja.......
Det var ju bara uppför hela tiden och 6 km kan verka kort men inte i sån terräng...barnen var helt suveräna! Jag hade räknat med att Robin skulle kunna flippa ur men det var bara vid två tillfällen han var nära och det var en gång som han fick blodsockerfall vilket vi åtgärdade och den andra gången när han trodde vi var framme men då vi hade kommit fram till fjällsjön så sa Micke att vi hade gått lite för långt och måste ta oss till andra sidan....det kunde få vem som helst på fall.
Vi gick sammanlagt 8 km den natten men gud vad skönt det var att lägga sig i tältet...väggarna på tält är ju väldigt tunna och så kan man ju höra en knappnål falla däruppe för det är så tyst så det blev att sova....händerna på sovsäcken...zzzzzz
Sista morgonen däruppe så vaknade vi och Micke gav mig en morgonpuss som vanligt men jag tyckte han försvann väldigt fort ner till vattnet....jag steg upp och jag hade i hemlighet smugglat med mig en liten fickspegel vilken jag tog fram för att se någorlunda respektabel ut.....HJÄÄÄÄÄLP vad hade hänt med mina ögon!!! De såg ut som två pingisbollar med airbags under ögonen....inte konstigt att han hade försvunnit så fort...jag sprang ner till sjön där Micke var och frågade honom varför han inget sagt...."Du såg bara lite morgontrött ut" säger han med ett leende...FAN ta dig jag ser ju ut som en blandning av E.T och Johannes Brost ju....jag for väl omkring en kvart eller nåt sånt och var helt hysterisk...."Du har bara blivit lite vindpinad"...VA! Lite!!...jag har ju för sjutton haft en orkan i ansiktet....kommer jag bli återställd?...."Du vet väl att de som kommer hem från K2 och såna ställen ser lite konstiga ut runt ögonen när de kommer hem" säger han lungt och fint, precis sån som han är. Shit shit shit....det har ju tagit lång tid för dem att resa hem och det sitter fortfarande i......fram mot kvällen hade det lagt sig men jag har aldrig sett nåt liknande och där kom det fram lite fåfänga som jag trodde att jag inte hade så mycket av....men tydligen finns det lite sånt i mig trots allt....
Fisket
Jag har bara metat Aborre och Mört i min uppväxt på landet i Mariefred där vi hade en liten insjö så för mig är det helt nytt att spinnfiska. Men fiskedjävulen grep tag i mig för några veckor sen när Micke började ta med mig ut på små fisketurer. Vi började med att kasta lite vid vår sjö och trot eller ej med på första kastet fick jag upp en firre och sedan några till visserligen små så man fick kasta i dem men där började det hända nåt i mig som gjorde att jag bara ville ha mer (nu pratar vi alltså om fiske ;-). Vi åkte iväg på natten till en annan sjö där jag på första kastet fick upp en stor äcklig Gädda...slängde vi i omedelbart! Här duger inte Gäddor utan man ska ha Öring och Harr. Ytterligare fiskerundor har gjorts och jag kan säga att jag har problem med att få behålla Harr på kroken...två stora feta Harrar har jag brottats med men de vann kampen båda gångerna så nu är jag riktigt sporrad att få upp en stor fet rackare...kampen har börjat!!
Så har jag haft det i en sammanfattning och som ni ser så har jag överlevt lapphelvetet som det kallas...seg som jag är så tänker jag inte ge upp...men varför skulle jag det? En underbart förhållande med en underbar man, supergulliga barn, ett nytt jobb med kanonmysiga arbetskamrater och en fantasisk miljö.....eh kan man ha det bättre...jo jag kunde få hit mina döttrar och lillprinsen Neo för då skulle min lycka vara fullständig!
Ta hand om varandra!
Glädje är ingenting man bara får utan man väljer den.....
Kram från Lappliza (född Flinck)
Stugan i Skellefteå...4 bäddar så Micke och jag fick dela på en 90 säng....myyyysigt? Jovars men lite stelt för ryggen bara....
Robin och Lisa laddar inför gocartskörningen i Piteå...de var jätteduktiga!
Micke, Daniel, Liza, Robin och Jack ligger och latar sig på Pite Havsbad...
Älgar i Arvidsjaur....lite stela tycker jag att de var....
Tre glada fjällvandrare.....här hade vi precis packat ihop och skulle hem....
Matbordet...Jack blev lite smårisig i magen...vi hade glömt hans mat hemma så han fick äta av vår...inte så lyckat kan jag säga....
Vandringen hem som gick betydligt smidigare och inte en sur min på någon av oss...synd att det inte foton kan återge vilket otrolig naturupplevelse det är att vara uppe på fjället och se detta fantastiska landskap...
En glad Liza som gjorde det otroligt bra för att vara sin första fjällvandring och endast 9 år!
En bild över sjön där man långt bort kan se lite snö som ligger kvar på fjälltopparna, med förstoringsglas kanske :-)
Vi är ca 1000 m över havet...
Det var inget vidare fiskeresultat men vi åt två fiskar däruppe och fick med oss 6 st hem...Öringar såklart! Mums...