.

Micke fixar brasan så det blir lite käk i kistan



Jack får käk i kistan



Maten tillagas på en Muurikka som är en suverän sak att ha med sig på utflyker

Solsken, molnfritt och ca -10 grader var det här idag och vi for iväg för att sätta oss i en grop i Soldalen och sola. Jag tog bilen med Jack till Sagatun och Micke skotern för att sedan ta oss vidare upp till en höjd på 700 m över havet. Jag körde skotern och Micke tog Jack i knät, vi var inte säkra på vars det var så vi irrade omkring en bra stund utan att finna målet. Men vi hittade en liten grubba där vi slog oss ner för att sola och äta. Micke fixade käket och jag solen :-)

Jag har så svårt för att bara sitta ner och bara koppla av för jag får så dåligt samvete när någon annan jobbar medans jag tittar på. Men det är väl något jag måste vänja mig vid för min lapp tycker att jag bara ska sitta och mysa medans han grejar biffen. Vilken vinslott jag har dragit...men tro inte för den skull att jag sitter på min lilla röv hemma för jämnan och pillar mig i naveln...nä vi är ett bra team han och jag för vi hjälps åt och det är jag inte riktigt van vid.

När vi satt däruppe så kändes det som att vara i paradiset, utsikten tar andan ur en och jag får ett lugn i mig som inte går att beskriva i ord. Det är så tyst och det enda man hör är vinden som nästan vaggar en till sömns. Det är rena medicinen och man borde bli ordinerad det för det är en riktigt bra rehabilitering för stressade själar.

I morgon blir det ett nytt försök att hitta Soldalen men då utan Jack på skotern. Han frös lite grann för vinden biter i riktigt ordentligt uppe på kalfjället och han borrade in huvudet i min armhåla när vi åkte hem. Lille Jack han får då vara med om mycket han men jag tror han trivs rätt bra i vår familj. Ingen dag är den andra lik...

Chillevipp