.

Efter alla helger så har vardagen även kommit till mig ..Micke åkte till Tärnaby för att jobba och jag återgår till mina hemmafrusysslor...städa, tvätta, rasta hunden, ligga på soffan och äta praliner med en fett tjock kärleksroman i handen där jag drömmer mig bort till nåt exotiskt ställe i ett varmt land...låter jag uttråkad? Inte meningen men nu börjar jag sakna att ha nåt att göra dvs arbeta och träffa människor. Visst kan det vara skönt att få varva ner lite och bara vara ledig men jag är ju inte en sån person utan vill ha ett socialt liv och utvecklas men det kommer nog snart att lösa sig hoppas jag men jag har inte hört något ännu från jobbet jag sökte så det är bara att göra det bästa av situationen. Har faktiskt tänkt börja ta upp min spanska igen och börja plugga det på distans eller så blir det något annat vi får väl se.

Robin börjar i byskolan här i Malgovik imorgon (tisdag) och jag håller verkligen tummarna för att det ska gå bra och det gör det säkert. Det ska vara en bra lärare och de är 12 barn i klassen så det blir ju lugnt och skönt, kanske lite för lugnt för honom i början men jag tror det blir bra för honom eftersom han har lite koncentrationssvårigheter.
För övrigt så börjar han bli ganska rastlös nu och längtar till Salem men det beror nog mycket på att han inte hunnit få kompisar ännu och att fotbollen inte har börjat. Det är mycket nytt för honom häruppe och bara det att han ska vänja sig med en storfamilj och alla nya gemensamma regler och rutiner som ska följas kan ibland bli för mycket för honom. Det är inte helt konfliktsfritt att slå ihop två familjer och få till en dräglig tillvaro men fan den som ger sig. Undrar om det finns nån sorts handbok för hur man ska hantera vissa problem som kan uppstå? Jag får väl skriva en själv om ett par år när jag gått igenom allt och fått lite perspektiv...ja jäklar det ska jag göra!

Inget inlägg utan nåt drama så i förrgår så var Micke och jag ute med skotern igen...det var mörkt ute (blir det vid 3) och mitt i skogen några kilometer hemifrån så la bara skotern av! Det var becksvart och ingen ficklampa hade vi, tur nog så hade Micke mobilen med sig men den avger ju inte så mycket lyse så inget såg vi heller. Skuggorna tornade upp sig runt oss och jag tyckte att det rörde sig bland träden hela tiden..tänkte på björnar igen men de sover ju hm...efter ett par samtal så fick vi tag i försäljaren och han kom med små förslag och efter ett tag sa han att det enda han kunde tänka sig var att nödstoppen hade åkt ut...det hade den! Vad dum man kände sig och Micke sa att Stockholmare ska inte ha skoter och det kanske stämmer.

Imorgon kommer min dotter Sandra och barnbarnet Neo med flyget hit och det ska bli så himla roligt, de stannar en vecka så då ska jag få gosa med världens gulligaste bebis som hunnit bli 5 månader.

Nä nu måste jag städa lite till och plocka undan pralinerna och romanen för att tas fram om en vecka :-)

See ya!