.

Nog för att jag brukar vara med om prövningar men det här var inte sjysst av han däruppe...bröllopsresan blev inte som vi tänkt oss men vad gör väl det när man är kär....

De första tre dagarna in på resan blev vi sjuka båda två i influensan! Så vi tillbringade mer än hälften av tiden i sängen där vi i och för sig hörde hemma nygifta som vi är men det hade varit roligare att vara frisk!

Väl hemma i Sverige övernattade vi hos min bror Thony och hans kvinna (och blivande fru hoppas jag) Ida.

Vi hade ju en del julklappar att köpa så sjuka och eländiga som vi var begav det sig ut i mellandagsrean men när vi stod på Mediamarket så fick jag en hostattack och fick svårt at andas så det var bara att bege sig till Huddinge sjukhus för att bli undersökt, där det ingick en lungröntgen. Nåväl medans vi satt och väntade på svaret  så kommenterade Micke att det var ju som att komma utomlands, vi kände oss som de enda svenskarna där för ingen talade ju svenska. På vägen till röntgen hade han noterat att hela vägen bort dit så var det målade kameler på väggarna....och det blev ju en skrattattack vilket inte förbättrade min hosta.

Saken är ju den att jag är ju van med invandrare eftersom jag kommer från Stockholms södra förorter men häruppe i Vilhelmina där de tagit emot typ 200 flyktingar får de panik....för det kryllar av dem....tänk så relativt allt är...

Lagom till det var dags att börja jobba, den 7:e januari så blev jag friskt...ok det går väl att diskutera ;-)

Annars är det bra häruppe och Robin börjar trivas bättre och bättre för varje dag och de verkar att ha accepterat honom nu oxå...som han sa till mig när vi skulle tillbaka hit upp..."mamma, jag tänker ha en lägre profil när jag kommer upp igen...inte vara så kaxig" det var klokt sagt tycker jag och det funkade!

Själv har jag det skoj med mina kunder och häromdagen sa jag till en att han var en gammal hamster...vilket fick mina kolleger att vika sig av skratt....tyckte inte att jag var riktigt klok...och chefen höll på att baxna...men vaddå! sitter han och håller inne på sina papper så kan inte jag göra mitt jobb...så JA då är han väl en gammal hamster....dagen efter kom han in och jag fick en kram....se där jag kan faktiskt ta folk på rätt sätt...:-)

Som ni ser så har jag börjat vakna nu men det tog ca 1 år...

Jag ska bli bättre på att blogga det är mitt nyårslöfte och efter påtryckningar så förstår jag att bloggen blir läst så jag lovar att bli bättre....

Puss och kram på er och tack så hemskt mycket för alla gratulationer och lyckönskningar, de värmer!
Tänk att det ska Stockholmare till att känna glädje för andra...ok en och annan norrlänning har oxå grattat med hela hjärtat.

Lovade att komma med lite fler bilder från bröllopet men jag väntar fortfarande på fler bilder men håll tillgodo ändå.

Ps. till mina döttrar vill jag säga att ni finns i mina tankar varje dag och jag älskar och saknar er massor, jag vet att det känns svårt ibland men jag finns alltid här för er!



Såhär nära måste vi stå för att kunna se varandra...vissa ålderstecken börjar sätta sig in
typ...



Ser ni greppet om min hals....haha han vill visa att han är mannen i huset...men NOT!
Men jag låter honom tro det så behåller han sin manlighet och den vill jag ju ha..grrrr!

För att citera min stora idol, Gert Fylking, så säger jag ÄNTLIGEN!! Snön har kommit i veckan och det blir genast ljusare ute...kan erkänna att det är svårt att vänja sig vid mörkret och häromdagen läste jag att den 20 dec går solen upp kl 10.00 och ner 12.57....har man tur hinner man se ljuset nån gång när man tittar upp från papprena på jobbet...jag blir ju inte direkt pigg av att inte få dagsljus heller men har stora funderingar på att skaffa en ljusterapilampa...



Varför inte inreda ett ljusrum..tänk er mig sittandes i en solstol med ett rum inrett med fototapeter föreställandes nån varm och skön strand i söderhavet typ....golvet är täckt av en finkornig sand...ur högtalarn sipprar det ut lite vågljud...och knäpper jag lite med fingrarna så kommer min lapp/badpojke in endast iklädd ett litet palmblad som täcker anacondan nynnandes, med lätt vickande höfter, Kicki Danielssons gamla goding "Papaya coconut...." sen matar han mig med vindruvor och svalkar mig med ett palmblad och frågar om det är något mer som önskas...resten är för privat ... ja ni drömmar kan man ju ha och utan dem så blir livet ganska trist......som ni förstår så finns min fantasi och humor kvar och det kan ingen ta ifrån mig......

Ses snart

Kram från Lappliza

Kung Bore har ännu ej kommit hit till oss i Lappland och väntan är oliiiiidlig....skotern står startklar och jag går just nu och suktar på en skoter av märket Phazer..känner ägarna av ett företag som säljer skotrar häruppe (tänk att jag har lärt känna folk av mig själv!) och vi håller på att koka ihop något så att jag kan få tillåtelse av min käre lapp att köpa den...endast typ 90.000 kr!! Men han vill ju så gärna att jag ska vara glad och lycklig så det är nog inga problem med den saken...hm...jag kan ju alltid ta till ett litet hot om han skulle vägra ;-)
Är just nu inne i en besvärlig PMS period (behöver tips om hur man kan lindra symptomerna förövrigt!) och när det är på topp så kan jag ju alltid säga åt honom mitt i en humörsvängning att det nog skulle botas med en Phazer och då skulle han nog säga: "Men älskling, vi åker och köper den imorgon till dig, blir det bra då gumman? snörvlande skulle jag le mot honom och få fram ett litet ynkligt: "Ja jag tror det"......

Kram från en blivande Phazerägare ;-)



Phazer MTX är fullutrustad med rätt utrustning....jojo lappen min kanske känner sig hotad...men han kommer ändå alltid etta....

Det går ju ett program på tv som heter Matakuten där de tar upp skolmaten i dagens Sverige...KATASTROF!! Inte programmet utan katastrofen består i hur eländig mat många av skolorna i dag har. I högstadiet gick jag i Säbyskolan som de skildrar i programmet och det är högst pinsamt hur Salems kommun låter barnen få en sån näringsfattig kost tillagad av halv/helfabrikat. Tycker att kommunpamparna själva tvingades att äta den maten varje dag. Det kallas in psykologer och andra resurser för att barnen är så okoncentrerade och besvärliga men i själva verket kanske de skulle tjäna på att ge dem en näringsriktig mat.

Min kära väninna, Lisa, vars bror får stå och vänta på försenad mat varje program, har berättat för mig att maten är lika dålig som den var innan programmet. KATASTROF av en kommunledning att inte ingripa när tv har varit där och belyst problemet...riktigt flata människor. Pinsamt att husfrun, Raija, får ha jobbet kvar med den bedrövliga attityden och nonchalansen. Nä nu jäklar ska jag ringa Bert Karlsson som dragit igång det hela! Kommunalrådet Lennart Kalderén ska också få sig ett samtal, tror nästan att han ger skäl för sitt smeknamn han hade när vi gick i skolan, Kalemero!

Nu jädrans är Lapplisa är på krigsstigen...

Förövrigt så var det på Säbyskolan som jag fick upp ögonen för en mörk och snygg Don Juan....här sitter jag nu med honom ett antal år senare och är lyckligare än nånsin...bättre sent än aldrig :-)

Jag har inte många principer men det finns en som jag håller stenhårt på och har inte för avsikt att vika mig på den punkten även fast påtryckningarna är hårda häruppe kan jag säga....jag blir svettig bara jag tänker tanken på att ge upp min stenhårda övertygelse om att äga just dessa vansinnigt fula och anskrämliga attiraljer...men vad är det då som är så viktigt för mig? Jo det är att införskaffa mig ett par...kan knappt skriva ordet....FOPPATOFFLOR...

Min älskade lapp som äger dessa ufoliknande skor (ett par är rosa hm..) tyckte att jag skulle köpa ett par men icke sa nicke där går gränsen för vad jag gör för honom....men han köpte ett par ändå till mig! -Det är inte MINA, sa jag till honom på skarpen! Så vi kompromissade och kom överens om att det var "familjens"....det blir lite svårt för karlarna att trycka in sina fötter i dem men som sagt det är inte mina........

Ciao

Nu har jag börjat mitt nya jobb och jag hann jobba i 3 dagar sen var det dags för en utbildningsresa på 4 dagar till Krakow. När jag först hörde det så tänkte jag att det var en grå och trist stad, sanningen är att det har aldrig lockat mig att åka till Polen men man kan ju ändra sig......



Krakow ligger i södra polen och är en helt otroligt vacker stad med slott och fantastiska historiska byggnader. Det är en stad fylld av sägner och legender. Religionen har haft en stor betydelse där......



...vilket visar sig för det vimlade av nunnor och munkar...för ett litet tag så hade jag vissa funderingar på att kanske bli nunna, de verkade så glada och fridfulla men....



mitt i mina funderingar så kom jag till sans igen när jag såg den här statyn och då visste jag att jag aldrig skulle kunna vara utan min älskade lapp....



Det här är ett slott som har mycket historia bakom sig och något annat som går till historien är att vi fick se två personer som hade sex på slottsmuren, en 69:a! Lite väl frigjort även för min smak....eller hur! Här kröntes även en polsk kung, Sigismund, som var sonson till Gustav Vasa...det ni..det var lite extra kuriousa.



...i det slottet bodde en eldsprutande drake, Smok, som satte skräck i invånarna. En skomakare lyckades med list döda den och som belöning fick han prinsessan Wandas hand...överallt kan man se drakar och den här draken kan man skicka ett sms till så sprutar den eld.



Självklart tog vi en tur på kvällen i Krakow med hästdroska, för att inte hästarna skulle skita ner hela staden, för det fanns hur många droskor som helst, så stannade droskgubben till och tog fram en jättehåv och stoppade under baken på hästarna. Smart va? så kanske man kunde göra med Jack....



Här är torget i Krakow och inne i den finns det marknadsstånd eller rättare sagt små bås där de sålde krimskrams till oss turister som det fanns fullt av.



En kvällsbild från torget, staden vimlar av uteserveringar och restauranger som ligger nere i medeltida källare. Det är massor med musikanter, skådespelare och andra artister på stadens gator och torg.



Vi bodde precis vid det stora torget på Hotel Jan som var ett helt ok ställe men frukosten var ingen höjdare och ska jag säga något negativt om staden så är maten inte speciellt bra. De vet inte hur man kryddar och tillagar maten och tyvärr så vet de inte hur ordet service uttalas.



Stadens största idol är nog den här gubben överallt sitter det banderoller och bilder på honom och en väldigt stor del av Krakows befolkning är katoliker men det finns en judisk del kvar även om en stor del av judarna dödades under andra världskriget....påven gör en gest med handen som jag inte gillar....

Jag hade möjligheten att, tillsammans med vår grupp, åka till Auschwitz-Birkenau som ligger 6 mil utanför Krakow...det var inte ett lätt beslut men samtidigt så ville jag med egna ögon se det som man bara sett på tv och film. Jag hade ångrat mig om jag inte åkte dit så det var bara att bita ihop och se eländet......



Allt kändes så overkligt...från det att jag passerade ingången så kände jag något tungt som låg över mig och ångesten kom krypande. Jag kröp in i nåt sorts skal där jag stängde ute hela världen...åh tänk om min Micke hade funnits bredvid mig då....det hade behövts för det jag såg och hörde var inte lätt att ta in...jag klarade mig bra förutom då man fick se saker som hade med barn att göra....men det sista vi fick se i Auschwitz var gaskamarna.....och då bröt jag ihop fullständigt, när vi kom ut därifrån tittade jag mig omkring för första gången och fick se män och kvinnor stå och gråta....



I det här utrymmet trängde man ihop upp till 700 personer som bestod av sjuka, äldre, barn och gravida kvinnor eftersom de inte var arbetsföra, och en SS-man slängde sedan ner Cyanvätegas från hål i taket, några minuter senare bar tvångskommenderade fångar bort liken till ett krematorium. Dessa fångar hade även till uppgift att ta till vara offrens hår och guldplomber.

Offer: ca 1 miljon människor, bara i Auschwitz!

Cirka sex miljoner judar dog i Förintelsen. Dessutom dog runt sju miljoner andra människor, bland annat homosexuella, funktionshindrade, kommunister och romer.

Det går inte att förstå det vansinniga som hände då och tyvärr så fortsätter det i dagens samhälle. Man har sett och läst mycket om Förintelsen men man kan nog aldrig riktigt förstå förrän man varit där, så får ni någon gång möjlighet att besöka det så gör det för det är ett sätt att hedra de miljontals människor som torterades och dödades helt i onödan......

Man blir helt klart en annan människa efter att ha fått se det här med egna ögon och för mig är det extra viktigt nu att vi värnar om demokrati och människors lika värde.

Jag behöver inte med ord berätta för Micke vad jag upplevt för han har också varit där.....tron att ödet förde oss tillsammans har stärks ytterligare..

Lite tungt här på slutet men jag har ju lite Flinck-gener och det måste jag ju få utlopp för ibland....

Snart tillbaka.....









I